Efteråt darrade Emma och sade ”Gud vad jag älskar dig!” sedan hoppade hon ur sängen och satte sig vid sin dator och skrev.
Timme, efter timme gick utan att ett ord blev sagt mellan dem. Bara en smekning då och då gjordes av än den ena än den andre. Hennes fingrar flög över tangenterna och texten växte fram i lavinartad fart.
Till slut lämnade Andreas lägenheten med en puss på pannan och ett ”Älskar dig!”

Några månader senare gick Emma till tryckeriet med sin bok för att själv ge ut den på eget förlag. Pengar saknades ju inte så det var bara att köra. Hennes föräldrar skulle förfäras och skämmas över sina barn det visste hon, men andra måste få veta vad som hände.

Utan att hon varit medveten om det hade boken vuxit i hennes händer till att bli en självbiografi över känslor som vuxit fram, förbjudna sådana.
Titeln på boken skrevs i snirkliga bokstäver, ”Älskade syster, älskade bror” stod det.
Fotot på framsidan var Andreas och Emmas händer tätt sammanflätade, nästan krampaktigt.
Recensionerna när den kom ut var brutala och Andreas chef avskedade per omgående honom när han förstod att boken byggde på sanning. Folk som såg Andreas eller Emma på gatan spottade efter dem och ropade skällsord som inte går att skriva. Deras föräldrar visste inte vad de skulle göra och diskuterade saken med barnen gång på gång.

Men boken blev en säljsucce och såldes i flera miljoner exemplar. Historien om syskonen som blev älskande blev en bok som översattes till flera språk och lästes ibland i hemlighet av sådana som var i samma situation, men även av andra.

Syskonen flyttade från landet och bosatte sig utomlands där deras kärlek fick spira i avskildhet. Och när Andreas steriliserat sig tyckte de att de vidtagit alla mått att få fortsätta älska varandra. Vad andra tyckte brydde de sig inte om.