Detta är min redigerade modell av Livet, ingen enkel historia. Orden i boktiteln får mig att minnas den som sade dem. Han fanns i många år i mitt liv som en ständig skugga. Ibland träffades vi och jag föll, så hårt att det var svårt att komma upp igen.

I boken går kärleken till honom som en röd tråd, medan jag älskar och hatar med samma frenesi.

Här får ni baksidestexten som nu blivit ändrad och kortad.

Skicka gärna in kommentarer

Året är 1984, innan mobiltelefoner och datorer finns i var mans hand. Anitha är en tuff, men blyg pojkflicka från södra norrlands kustland som efter att ha jobbat i Gävle en sommar inte längre klarar av lugnet i den lilla pyttestaden Söderhamn, som bara lever upp om somrarna när turisterna kommer. Hennes stora kärlek är en tuff kille från Hudiksvall och egentligen är han nog lika kär i henne som Anitha är i honom, men polarna och livet sliter i Kase.

När de väl ses har de bara ögon för varandra och händerna hittar snabbt välbekanta ställen. Orden i bokens titel glider lätt över hans läppar och får hjärtat att bulta extra hårt på henne. Om och om igen kör han kniven i deras kärlek rädd att fastna i Anithas garn för att efteråt ångra sig djupt.

Arbetslösheten är stor i hemstaden, och jakten går över landet på ett fast jobb. Hon ser föräldrarna slita dygnet runt på bondgården och vet med bestämdhet att så skall hennes liv inte bli även om hon älskar livet på landet. Plötsligt får hon ett jobbanbud i Stockholm, och flyttar snabbt dit, men säger inget till Kase. Det nya livet innehåller naturligtvis killar och uteliv, men världen utanför hennes hemstad är tuffare än hon tror, och flykten från Kases kärlek känns i hjärtat som en tagg av ständig saknad.

Boken är självbiografisk och baserad på min dagbok. Det är bara vissa namn som är ändrade.

Nå vad tycker ni? Blev det bättre? Eller sämre? Jag har nitton härliga spännande kapitel att redigera och det kliar i fingrarna att börja.