1

Det var en gång en flicka som rusade till ytterdörren för att öppna. Bredvid henne sprang en colliehane som försökte komma före sin matte till dörren.
- "O-sche-vo flytta på dig så att jag kan öppna då", sa flickan, men hunden, som hade känt igen billjudet, trängde sig före och hoppade flera gånger upp mot dörrhandtaget och till slut så lyckades han trycka ned det så att dörren for upp på vid gavel. Både hunden och flickan störtade ut.
- "Men oj, vilket välkomnande", skrattade Kelida som precis hade klivit ur sin bil, och tog emot en hoppande, skällande och glad hund och gav honom en stor kram. Flickan fick också hon en stor kram. Ännu gladare blev O-sche-vo då Kelida släppte ut hans kullsyster Pi-wi ur bilen. Pi-wi hälsade hjärtligt men snabbt på flickan sen for de två hundarna iväg och lekte i den stora trädgården.
Nu hade även resten av familjen kommit ut till Kelidas bil. Det var flickans storebror och hennes mamma och pappa. De hälsade alla Kelida välkommen och så gick de till baksidan av huset där de hade sina trädgårdsmöbler. Fikat var redan klart och framdukat, så de satte sig och tog för sig.
- "Så bra att både hunden och barnen kan vara hos dig när vi åker iväg", sa pappan. "De trivs så väldigt bra hos dig, och så känns det så lugnt och tryggt för oss att veta att de har det bra hela högen."
- "Ja det är inga problem, vi kommer så bra överens allihop", sa Kelida. "Men ni har väl lite bråttom nu, taxin kommer väl när som helst. Ni får ju inte komma för sent till incheckningen."
- "Nejdå ingen fara, allt står färdigpackat i hallen", sa mamman.
- "Vi har allt färdigpackat också", sa pojken. "Har ni fikat färdigt så hämtar vi packningen så kan vi packa in i din bil, så åker vi sedan."
Alla hade fikat färdigt.Så när de hade packat in barnens och hundens saker i Kelidas bil så ropade Kelida på hundarna.
- "Tycker om dig! Samlas för äventyr! Hoppa in i bilen med er", sa Kelida.
- "Vad sa du nu? De heter ju O-sche-vo och Pi-wi", sa pappan.
- "Ja, men det är ju knyttspråk" sa Kelida. "Översatt till vårt språk så heter O-sche-vo Tycker om dig, och Pi-wi heter Samlas för äventyr." Kelida log så där hemligt-glad-roligt som bara hon kan göra.
- "Knyttspråk", sa mamman"det finns inga knytt det vet ju alla."
- "Där har du fel mamma", sa barnen, " de finns, de finns, de finns!"
- "Ja, ja vi säger väl det då", sa mamman" kom nu så får vi krama om er ordentligt innan ni åker iväg."
Efter kramandet och pussandet, det skulle ju räcka för två veckor framöver, så hoppade barnen in i bilen och så började Kelida köra iväg mot sitt hus. Det tog någon timme att köra dit.

Kelidas hus var ett rött hus med en stor trädgård. Huset låg långt ut på landet och det tog en lång stund att åka dit. Kelida hade en stor inhängnad tomt där hennes hundar kunde leka, och i trädgården så fanns en fin rosenträdgård. Det var där som Kelida hade sin uteplats. Det var så mysigt att sitta där och äta frukost omgiven av doftande, vackra rosor.
Kelida hade flera hundar eftersom hon var uppfödare. Förutom Pi-wi hade hon även mamman och mormodern till O-sche-vo och Pi-wi. När de kom fram till huset så gick Kelida och öppnade dörren, så att även mor och mormor kunde få träffa barnen och hundarna som varit med.
När de hade packat upp så tog de och gick en lång promenad med alla hundarna. De gick ner till en sjö där de badade. Även hundarna badade med dem, men de försökte hela tiden mota in barnen och Kelida till land igen. Kelida skrattade och förklarade att det var för att collien härstammade från vallhundarna i Skottland, så de försökte få ihop sin flock på torra land, så att de kunde hålla koll på sin flock ordentligt. De gillade inte att se några huvuden som guppade runt i sjön, och som kom längre bort från land. De ville se hela kroppen på människorna och ha alla samlade.

Det var redan sen kväll när de gick hem igen. Men nu var det sommarlov, och sommarkvällar är ju ljusa så länge så det gjorde inget.