Prolog

Det var sent på natten den 17 April 1681, en ung kvinna smög sig mellan gårdshusen ut i skogen. Hon stannade under en stor korkek och hon slog sig ner vid roten i väntan på någon.
Den unga kvinnans namn var Maivor Sturessdotter och hon var den mest framstående häxan under sin period av livet. Det prasslade till som av vingar och en stor vit fladdermus svepte ner och satte sig tillgivet på Maivors axel. Hon klappade den diskret och reste sig i samma stund som en lång mörk gestalt skred in i under korkeken.
” Var hälsad drottning Jelena, sa Maivor och bugade djupt inför vampyrernas drottning.
” Var hälsad du okrönta drottning av häxorna, svarade drottningen och bugade tillbaka.
Maivor såg ner på sin enkla klänning och knäppte med fingrarna och hon log när hon såg hur den enkla bomulls klänningen byttes ut till en sammetsklänning med lösa armar alltihop i vinrött och guld.
” Nu kan du kalla mig drottning, syster. Sa hon och satte sig ner på den tron av trä som korkeken plötsligt bildade.
Jelena log också medans hon strök ned pekfingret längs sömmen på sin reseklädnad och får den till en vacker svart klänning och mantelns innandöme bytte färg till en vacker röd nians. Hon slog sig ner mitt i mot Maivor, fritt svävande i luften.
Den vita fladdermusen flög ner och satte sig på Jelenas axel, samtidigt som en jättelik Panter smög in och satte sig ner bredvid Maivor.
” Vad var det du ville tala med mig om, syster? Frågade Maivor och svepte med handen framför sig i luften och ett svart bord kom upp från marken och dukades med många olika läckerheter.
” Det stundar ett krig och jag måste få reda på vilken sida du kommer att stå på, syster? Svarade Jelena och såg på Maivor med skarp blick.
Maivor tänkte efter och vägde för och nackdelar mot varandra och kom ganska snabbt fram till en lösning.
” Jag tänker hålla mig utanför så länge som möjligt, men när jag väl blir indragen så står jag på din sida. Svarade häxan och tog en klunk av Bordeaux vinet framför sig.
” Och de andra häxorna? Frågade Jelena och de bleka ansikte såg nästan mänskligt ut en stund.
” Dem kan jag inte svara för, syster. Men jag kan försäkra dig om att inte många kommer att stå på människans sida. Svarade Maivor och svepte åter med handen över bordet.
Korkeken tog sakta tillbaka bordet och maten.
” Så det stundande kriget kan mycket väl delas upp i tre lag, suckade Jelena och ansiktsfärgen bleknade till det normala igen.
” Det kan mycket väl ske, nickade Maivor och reste sig upp från tronen. I samma stund la sig rötterna till rätta.
” Okej, då vet jag. Jag tar kontakt med dig när jag behöver din hjälp igen, sa Jelena och smekte vingarna på fladdermusen.
” Jag håller kontakt med dig om vad som händer i byn, Svarade Maivor och klappade pantern på huvudet så att hon spann.
” Då ses vi här om en månad, bestämde Jelena och sa till fladdermusen.
” Carila, vi ger oss av.
Hon svepte med manteln om sig och fladdermusen gav ifrån sig en vibrerande ton och bägge två försvann upp i natten.
Maivor höjde händerna och en stark vind drog igenom gläntan, och tog med sig de vackra drottning kläderna så att de smutsiga bomullstyget kom i dagen igen.
Pantern strök sig en sista gång mot hennes ben och var inne skogen i två stora språng.
Maivor stoppade in de långa mörka hår innanför klänningen innan också hon försvann in i natten.

Bara ett par veckor efter mötet i skogen bröt de riktiga kriget ut i hela världen, och människor av alla sorter hittades ihjälbitna eller försvunna. Vampyrer hittades förstenade på de mest konstiga ställen. De hade blivit utlurade eller utknuffade i solen där de förstenats.
Maivor höll vad hon lovat och höll sig utanför krigets våglängder in i det sista. Men till slut upptäcktes hon som häxa och flydde till Jelenas slott djupt in i Mirkalisadonskogen. Där träffade hon Jelenas bror och högra hand, hon blev djupt förälskad i honom väldigt snabbt. Jelena såg nog hur häxan kände för hennes bror och hon hjälpte Maivor och sin bror att finna varandra. Samtidigt började människorna få överhanden om kriget och de började leta sig djupare in skogarna. Det stod klart att det snart skulle hitta slottet och dess invånare. Jelena bestämde sig för att rymma fältet, hon var inte i form för att möta fienden. Hon var höggravid.
Hennes son Martin föddes i en oanvändbar lada några dagar senare. Maivor fick i uppdrag att be en av pigorna på gården att placera en berlock med ett kors på runt babyns hals.
På det sättet skyddades Jelenas arvinge åtminstone från solljuset och kors.
Bara ett år senare var kriget över och människorna sa sig ha vunnit, men många hade dödats från båda sidor. I många år stod allting stilla men året 1902 blommade de hemska åren upp. En familj hittades mördade med sina kroppsvätskor utsugna. Människorna började om igen leta reda på alla ställen, där de möjligtvis kunde hitta vampyrer, och det dröjde inte länge fören några män hade hittat slottet och den här gången hann de inte fly. Jelena viste att hon måste offra sig själv för att kunna rädda sin son, hon bad därför sin bror och bästa väninna att ta vara på honom. Hon väntade inte på svar utan ordnade ett hemligt rum till sin son, med en kista så att han skulle få det bra. Sen försvann hon ut för att kämpa mot människorna. Som fick tag på henne och drog ut henne i solen. Maivor och hennes man stod i fönstret i tornet och såg ner på den förstenade drottningen då de hörde ett högt skri från den hemliga dörren. Maivor vände sig om lagom för att se hur den började försvinna. Hon skrek till sin man som rusade fram och kände precis hur handtaget gled hur hans hand. De gjorde allt för att öppna dörren igen men den lilla vampyren var mycket envis. Maivor och hennes man stannade på slottet ut i fall att han skulle vakna, men åren gick utan att något hände. Maivor fick en dotter år 1991, hon var då otroligt gammal i människomått räknat men som häxa var hon fortfarande mycket ung.
Tre år senare blev hon gravid igen och den här gången viste hon att hon inte skulle överleva
När hon talade om det för sin man så ställde han sig bredvid sin syster, i trädgården och väntade på solen. Efter den händelsen packade sina väskor och tog Erika och reste iväg. Tre månader senare födde hon en dödfödd dotter och dog i barnsängsfeber. Hon lämnade ett halssmycke och en formel bok, den tre åriga flickan förstod nog inte hur smycket kunde passa till allt hon satte sig på sig. Hon hade ingen aning om vilken roll hon skulle spela om några år.