Månadens Novell - Juryn

Postad : 120125 klockan 21:30 av Karin Berg

Månadens manus gar blivit Månadens Novell. Mycket för att vi i styrelsen gärna ville göra något nytt. Och ingenting säger att Månadens Manus inte kommer att vara tillbaka 2013.

Månadens Novell kommer att vara liknande Månadens Manus i förfarande. Alla som har skrivit en novell under ett visst tema som är förbestämt och med högst 10 000 tecken kan vara med.  Temat för feruari är Snöstorm.  Vill du vara med skaffar du ett konto på Kapitel 1, skriver din novell och lägger in en den under ditt konto. Under tävlingens gång dyker det upp en knapp på din sida som heter " delta i MN". Vill du att din novell ska vara med så klickar du på den.

Vinster för de som vinner månadsfinalen:

En lektörsläsning av novellen

Är med i årsfinalen och läses av en Jury med förläggare, författare, bloggare, egenutivare, lektörer m.fl.

Mer om hur röstningsförfarandet går till kan du läsa här.

MEN, en ändring och det är att i december så är det en jury som röstar på de noveller som ni har röstat fram under året. Alltså de som har vunnit under sin månad. Vi kommer även utöver de sju som har vunnit under året själva plocka in tre wildcards så att det blir sammanlagt tio noveller som är med i Decembers tävling. Den tävlingen då bara juryn röstar fram en vinnare.

Och vilka är då med i Juryn?

Jag representerar styrelsen för kapitel 1

Petra Jankov Picha, Journalist och egenutgivare med förlaget Ett annat förlag.

Anna Vogel , förläggare Aglaktuq samt Filosofie doktor och akademiforskare vid Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet

Linda Odén bokbloggare på bloggen enligtO.

Therese Johansson, driver Bläcklilja textproduktion och har bla korrekturläst och språkgranskat böcker för Rabén & Sjögren samt Printz Publishing.

Emelie Novotny chefredaktör på dagensbok.com

Under årets gång kommer det att tillkomma fler i Juryn!

Lyckat till! Och tänkt på att hålla temat för månaden för det är ett av kriterierna juryn kommer att titta på.

Månadens manus - blir månadens novell!

Postad : 120118 klockan 18:00 av Karin Berg

Ja, under 2012 så kör vi igång en novelltävling istället för romaner som det har varit innan. Den går till på ungefär samma sätt men att antalet tecken får vara högst 10 000. Att skriva en bra novell är svårt och sätter oftast den bäste författaren på svåra prov! Och jag är själv en stor fan av just noveller.

Vi kommer att ha teman varje månad och jag har kommit överens med J.Starsmoor att jag väljer tema för februari så kommer restrerande sex teman väljas av de sex bästa i marilins novelltävling ( om jag har uppfattat det rätt )

Vinsten för varje månad är en lektörsläsning och att vi placerar vinnande novell på ett väl synlig plats på kapitel 1s framsida på webben fram till nästa vinnare. Så blir det lättare att klicka in och läsa vinnande novell för den som är nyfiken. Man kan bara delta med en novell per månad.

Jag kommer att återkomma med temat för februari nästa vecka. Alla restrerande teman kommer ni sen att få reda på en vecka innan den månadens tävling sätter igång.

Månadens manus - blir månadens novell!

Postad : 120118 klockan 17:57 av Karin Berg

se inlägget ovan

Kapitel 1 på facebook.

Postad : 120113 klockan 11:38 av Karin Berg

Ni vet väl att Kapitel 1 även finns på facebook? In och gilla! http://www.facebook.com/kapitel1

e-böcker

Postad : 120110 klockan 19:08 av Karin Berg

Jag har köpte en iPad. jag var länge motståndare till ipad - mest för att den är så dyr Nu har jag köpt en iallafall och jag har blivit en riktig e-boks fantast! De flesta böcker jag läser/köper just nu är just e-böcker. Den senaste boken jag laddade ner var Jag är Zlatan...

Läser du e-böcker? Och vad tycker du om e-böcker.

Poesi

Postad : 120104 klockan 09:47 av Karin Berg

Jag skulle ju lägga ut en novell innan jul. Tyvärr så är den inte klar men för att inte göra er alltför besvikna så lägger jag en poetisk text som jag skrev i samband med att en vän till mig dog. Jag tycker själv mycket om den och hoppas att även ni ska göra det.

Och känslan var som den från början
att man inte kunde ta
på varandra

ändå så var det han
som tog min hand och 
började vandra

vinden ven med oss på vägen
följde våra kroppar i
följsam smekning

ändå var jag den som
slutade vandringen
som tog bort min hand

vinden tystnade i träden
hans ögon var sorgsna i
den tystnad som blev

jag fortsatte vandringen själv
till slutet av stigen
som var fylld av snår och buskar

med blodiga händer och blodig
kropp avslutade jag det
som påbörjats

Röstningen för årets manus är avslutad

Postad : 111229 klockan 14:45 av Karin Berg

Nu är röstningen för årets manus avslutad. De tre i topp blev:

Lycky Claw i Hungrande Omen

Ponnytrion och grottmysteriet

Emil - Originalet

Nu kommer en liten jury att läsa böckerna och vinnaren utses efter den 17 januari.

årets manus

Postad : 111226 klockan 18:21 av Karin Berg

Val av årets manus pågår. Vi har tre i topp som altenerar mellan varandra hela tiden. Vi kommer att ha en liten jurygrupp som sen bedömer en vinnare av de i tre i topp och årets vinnare kommer att utses efter den 17 januari.

Så in och rösta!

min novell

Postad : 111220 klockan 20:57 av Karin Berg

Min novell kommer. Men jag har haft så mycket att göra att det tar tid. Men de som väntar på något gott.....

Håll ut! :)

Månadens manus - årstävlingen

Postad : 111208 klockan 12:48 av Karin Berg

I december så får ni rösta på alla de manus som har vunnit under året. Och de finns här. Vinnaren av årets bästa manus vinner utgivarpaketet hos Paper Talk.

Rösningen pågår december ut.

Även jag ska lägga ut en bok.

Postad : 111024 klockan 10:38 av Karin Berg

Jag håller på att skriva en liten novell och tanken är att jag ska lägga ut den här på Kapitel 1, så fort jag vågar. För det är just det, att låta någon läsa det man har skrivit. Jag tycker nämligen att ni alla som skriver här och lägger ut era böcker och låter andra läsa samt ge konstruktiv kritik, jag tycker att ni är mycket modiga. Jag vågar knappt låta familjen läsa mina alster.

Nu är det så att jag har skrivit en novell och jag har för mig att man måste ha en viss längd på boken för att lägga ut den här. Eller hur? Om det nu är så, så är det något vi bör se över tycker jag eftersom noveller blir allt mer populära. Och det är på sätt och vis mycket lättare att läsa när man sitter vid datorn. Tycker jag.

Nya boktips i bokshopen.

Postad : 111004 klockan 11:00 av Karin Berg

Nu har jag lagt in nya, fräscha boktips, i Kapitel1s bokshop. Vad sägs om Geim och Buzz av Anders de la Motte eller En liten smula underbar av Dawn French?

Här kan ni kolla in fler.

Möte med Anders de la Motte.

Postad : 110925 klockan 11:37 av Karin Berg

Idag träffade jag Anders del la Motte, just nu aktuell med sin andra bok Buzz och medlem på Kapitel 1, sen bok SM 2009. Då var han med och tävlade med ett deckarmanus kom runt plats 200. Idag är han en storsäljande författare och just i dagarna aktuell med sin andra bok, Buzz. Den första boken, Geim kommer är aktuell i pocket. Till nästa bokmässa 2012 kommer Anders de la Motte ut med den tredje och avslutande delen i trilogin och den ska heta Bubble.

Anders de la Motte är en av dessa författare som inte har gått på skrivarkurs och inte är akademiker. Jo, han har gått polishögskolan men poängterade själv att det ju inte är riktig högskola. Utan han närde en dröm som idag är verklighet, att bli författare. Dock jobbar han som säkerhetschef vid sidan av författandet. Vi pratade om säkerhet på nätet och den diskussionen var så intressant att jag nog hade kunnat fortsätta prata på i flera timmar. Det var iallafall ett trevligt möte och det är kul att höra att det går bra för en av Kapitel 1s medlemmar!

Anders de la Motte är även aktuell med en Novell i Vildsint och den heter "Skymmningsland"

Ses vi på bokmässan?

Postad : 110909 klockan 16:33 av Karin Berg

Snart är det bokmässan igen! Tiden går så fort och just nu har jag fullt upp med förberedelser inför Göteborg. Jag är där i egenskap av egenföretagare, bokbloggare, kapitel1are och mig själv. Så jag har fullt upp. Men vill ni ses, hälsa eller prata lite så kommer jag att irra runt i mässområdet från torsdag till söndag. Men jag kommer mestadels att finnas i bokbloggarnas lokaler R3 som ligger på andra våningen.

Och eftersom jag själv släpper en bok, Konsten att bokblogga, tillsammans med Petra Jankov Picha så finns vi även i monter nr A02:64 den 24/9 kl.14 då vi signerar boken.

Om ni har egna montrar på bokmässan så får ni gärna skriva monternr i kommentarsfältet så att andra ser var ni står och för att jag kan komma förbi och säga hej.

Tipsar om fina pocketböcker i Kapitel1 bokshoppen!

Postad : 110905 klockan 14:55 av Karin Berg

Gå in på Kapitel 1 bokshoppen och ta en tur. Jag tipsar den här veckan om fina pocketböcker som ni kan stoppa i er pendelväska och sen läsa på bussen, pendeln eller tåget.

Lektörsläsningen av Ponnytrion och Grottmysteriet av Carina Rabe.

Postad : 110905 klockan 14:23 av Karin Berg

Carina Rabe vann månadens manus i April med sin Ponnytrion & Grottmysteriet och nu delar hon med sig av lektörsläsningen!

Ponnytrion och Grottmysteriet

Carina Rabe

 

Det här var riktigt roligt att läsa, en hästbok som påminner om de hästböcker jag själv läste som tio, elvaåring. Det är härligt när en författare vågar skriva en enkel historia som fungerar just för att vi har tre riktigt tydliga karaktärer att följa. Ponnytrion och Grottmysteriet handlar om fjortonåriga Titti och hennes jämnåriga kompis Lena och kanske framförallt om Tittis lillasyster Emma. Emma är nio år och vill alltid hänga med de äldre tjejerna, något som inte uppskattas av Titti och Lena. Särskilt inte av Lena som stundtals kan vara riktigt taskig mot Emma. Alla tre har var sin häst, medan Titti rider på vackra Connemaran Hampus, rider Lena sin New Forest Dante och Emma skuttar fram på shettisen Skrutten. När Emma är med får inte Titti och Lena rida lika långt som de annars gör. De älskar att ge sig iväg på äventyr. Som den där gången när de avslöjade en rånare, det var verkligen spännande. En dag när de alla tre ska ut och rida kan Lena, trots att Emma är med, inte kontrollera sin nyfikenhet utan föreslår att de ska utforska några grottor som hon hört talas om i trakten. Förr i tiden sades det att sjömän gömde skatter, guld, i grottorna. Tänk om det finns guld kvar där nere? Titti bestämmer att Emma inte får klättra nerför den hala klippväggen som leder ner till platsen där Lena säger att grottorna ska finnas, Emma ska stanna och vakta hästarna.

När tjejerna återvänder efter ett misslyckat försök att hitta grottorna visar det sig att Emma är spårlöst försvunnen. Hästarna står med hängande tyglar och betar. Var kan Emma vara? Hon skulle aldrig överge Skrutten. Visst blev hon sur för att de tvingade henne att vara kvar och vakta men det här är inte likt henne att bara försvinna. Efter en låg tids letande hittar så Titti ett hål i marken. När tjejerna kastar ner en sten hör de att där finns vatten. Kan Emma ha ramlat ner i hålet? Det blir snart mörkt och Tittis och Emmas föräldrar måste vara väldigt oroliga vid det här laget. Titti ser inget annat alternativ än att hon måste klättra ner i hålet och se om systern är där. Hon är utom sig av oro och skulle aldrig förlåta sig själv om något hänt Emma. Nere i grottan finner Titti mycket riktigt sin syster avsvimmad. De viras upp med hjälp av tyglarna från hästarna och kraften från Lenas häst Dante.

Några veckor senare när Emma återhämtat sig och händelsen lagt sig föreslår Lena att de ska bege sig tillbaka till grottan och utforska den närmare. Det verkar underligt att kommunen inte täppt igen hålet om de vet om grottan. Därför tyder det mesta på att grottan är orörd, hemlig. Titti blir svår att övertala och Emma hotar med att skvallra om hon inte får följa med, ändå blir det som Lena vill, de återvänder till grottan.

Aldrig hade de tre kunnat ana vad de skulle snubbla över den här gången. Det visar sig att grottan redan blivit upptäckt av några som inte vill bli påkomna. Två män använder grottan som förvar för stulen militär last och när tjejerna går rakt in i deras gömställe är det tydligt att männen inte drar sig för någonting…

 

Omdöme

 

Det här är som jag började med att säga en härlig hästbok i gammal stil, för det rör sig om två huvudingredienser som måste finnas 1) kärleken till hästarna och 2) ett mysterium. Och inget fel i det, tvärtom, en ny generation hästtjejer växer upp och förtjänar att få nya mysterier att läsa om. Jag tycker även att karaktärerna är tydliga och tjänar sitt syfte, Titti som den ansvarsfulla storasystern, Lena som den nyfikna lite dumdristiga kompisen och Emma som anses vara för liten för allt men som till sist överraskar och visar sig vara både listigare och modigare än de andra.

Det som är lite problemet med den här historien är att författaren inte tar några risker, hon skriver väldigt ”safe”. Hon borde också skriva ut historien med rånaren, istället för att bara referera till den med några rader i början, som om det rörde sig om en tidigare bok om tjejerna som vi inte läst. Boken är kort nog som den är, skulle faktiskt behöva vara längre, så jag tycker att historien med rånaren behövs. Författaren behöver också utmana sig själv mer och även utveckla sitt språk, för det är lite basic det här. Jag vidhåller som jag sa att det är en typisk hästbok och att den tjänar sin plats men det är lite för riskabelt att börja en ny författarekarriär med något som lätt kan försvinna i mängden. Jag tycker att här måste finnas en ton och ett språk som sticker ut lite för att jag ska känna att här har vi minsann ett nytt författarämne. Därför råder jag författaren att hålla sig till samma historia fast utveckla och fördjupa. Ett bra tips är att ha den här historien som bas men sen skriva om den en gång till bara för att se vilka nya tankar och infallsvinklar som dyker upp. För om författaren skulle sätta sig och skriva något nytt, är jag ganska säker på att hon skulle hamna i samma tonläge, med enda skillnaden att det var en ny berättelse. Bättre då att utmana sin talang och försöka göra om samma sak fast bättre.

Historien i sig, själva skeendet, kan faktiskt vara detsamma, försök bara göra det hela mer komplext och spännande, dra ut på scenerna, våga vila i olika känslolägen längre. Hästböcker kan ofta ha den här lite ”hoppiga” stilen, först händer det och sen händer det, hoppsan sa vad det går undan. Försök att ta hand om berättelsen mer, särskilt om författaren som jag tror har tankar om att skriva fler böcker om dessa tre tjejer. Jag skulle gärna läsa om Lena, Titti och Emma igen, jag behöver bara bli mer hungrig efter fortsättningen. I nuläget är jag bara lite småsugen och kan i värsta fall, om det inte en förbättring sker, låta bli.

Välkomna nya medlemmar!

Postad : 110902 klockan 21:15 av Karin Berg

Under den senaste månaden har det, regelbundet, droppat in nya medlemmar! Roligt tycker vi här på Kapitel 1 och vill såklart hälsa alla välkomna. Här hos oss kan ni lägga ut er bok, skriva, lära känna andra medlemmar, samt diskutera ert skrivande och mycket mer i forumet.

Välkomna!

Lektörsutlåtandet av Nedräkningen av Bruno Netzell

Postad : 110825 klockan 10:26 av Karin Berg

Bruno Netzell vann månadens manus i Mars med sin "Nedräkningen". Nu fick jag flera lektörsläsningar i samlad tropp och Nedräkningen var en av dem. Bruno delar med sig av utlåtandet som kommer här:

 

Nedräkningen av Bruno Netzell

Det här är historien om två vitt skilda brott som äger rum på samma tid med förödande konsekvenser. Det ”lilla brottet” handlar om Jerry Lööv som inte ens hinner mucka från fängelset förrän han får nys om ett bankrån genom sin gamla studiekamrat. Han samlar ett gäng gamla kåkfarare, en brokig samling mer eller mindre intelligenta karaktärer och planerar kuppen. En rik ung tjej, Birgit, blir även hon inblandad i rånet, som hon ser som en hämnd för att hon inte obehindrat får förfoga över sin avlidne fars tillgångar. Rånet ska visa sig bli allt annat än den väg till ett obekymrat liv som samtliga inblandade tänkt sig.

Något betydligt större är i görningen när en ”kupp” av ett helt annat slag med världsomfattande konsekvenser planeras på högsta ort. En utrikesminister måste till varje pris tystas, det viskas och baktalas i maktens korridorer. Ett kärnvapenanfall planeras och anses nödvändigt för att eliminera de makthavare som vågar sätta sig emot den operation som de inblandade menar är för mänsklighetens bästa.

Ingen kunde förutse utgången...

Omdöme

Det här är tredje manuset jag läser av Bruno Netzell och den här gången måste jag säga att han kommit tillbaka i högform efter sin djupdykning med förra manuset. Här har han framförallt en berättarglädje som smittar av sig och en väl utarbetad tanke med händelseförloppet. Det irriterar mig däremot även denna gång att författaren använder namn som Ulf och Birgit på unga personer och vidare Ove och Gösta. Dessa namn återfinns inte idag, förutom ifråga om pensionärer och gör att berättelsen känns onödigt daterad. Jag kan inte förstå svårigheten i att välja namn som Patrik, Jenny och Marcus, dagens namn tar ju inte direkt längre tid att skriva.

Jag tycker att författaren håller sig på ett stabilt betyg 3 av 5 och det är inte illa av en författare i början av sin bana. Kan hända att författaren har gett ut något tidigare men det känns mer som att han går från klarhet till klarhet i ett skrivande som påbörjats senare i livet. Det är i replikerna som bristerna märks mest, i likhet med valet av namn har karaktärerna här en tendens att prata lite daterat, särskilt om det rör sig om unga människor. Här skulle jag önska att författaren tar hjälp av yngre personer i sin närhet för att se om språket fungerar. Däremot, som jag nämnde tidigare, ser jag en förmåga att skapa spänning och dramatik och en känsla för hur berättelsen ska portioneras ut. Framförallt gäller detta det ”lilla brottet”, här har författaren koll. När det gäller det globala stora brottet återfinns fler brister. Det är svårt att få det hela att verka trovärdigt för vilken författare som helst och här känner jag stundtals att författaren klätt sig i en alltför ”stor kostym”. Det författaren lyckades så bra med i det första manuset jag läste var att han lät historien utspela sig på en och samma villagata. Det andades 60-tal av historien, vilket jag inte tror var meningen, vilket var lite befriande mitt i denna Beck-anda vi matas med och jag tyckte att karaktärerna levde och engagerade. Då gjorde författaren rätt, han valde en plats han kände väl till och la krutet på själva krimhistorien. Här försöker han sig istället, vilket var fallet även med manus 2, på att skapa en värld han gissar sig till och då blir maskorna i nätet betydligt tydligare och mer graverande.

Mitt råd är därför, skapa gärna spännande historier, för viljan och förmågan har du men använd dig av det du känner till.

 

Dela på facebook plus möjlighet att ta bort sin egen tråd.

Postad : 110823 klockan 15:29 av Karin Berg

Om ni tittar noga på era sidor så har det dykt upp två knappar. Like och Send. Så om ni gillar någon speciell bok och klickar på like knappen så syns det i ert flöde på facebook. Om ni använder send knappen så skickar ni den sidan till några utvalda personer.

Ta bort egen tråd.

Från och med idag kan man även plocka bort en hel tråd. Om man har skapat den själv. Om du startar upp en tråd som du inte vill ska finnas sen, kan du helt enkelt radera den. Vilket kanske kan vara bra om du går ur Kapitel 1.

//karin

Lektörsläsningen av Hilda & Tilda av Bosse Söderlund

Postad : 110819 klockan 17:41 av Karin Berg

Nu har lektörsläsningarna av de senaste Månadens Manusvinnare kommit. Bättre sent än aldrig.

Och först ut är Hilda & Tilda av Bosse Söderlund.

Hilda och Tilda

Bosse Söderlund

"Det här är den ganska svarta och stundtals rörande berättelsen om två trasiga själar som finner tröst hos varandra. Medan Hilda är den drivande, trots begränsad rörelseförmåga efter en stroke, som i sitt ofta berusade och kedjerökande tillstånd domderar så är Tilda den försynta som sällan pratar. Tilda är lätt utvecklingsstörd (eller inte) och blev som barn satt på ett särskilt hem av sina föräldrar som sedan inte ville veta av henne. Hon kallas gamen med tanke på hennes krokiga hals.

Hilda har inte gett upp hoppet om att kunna dra hem en och annan sängkamrat, hon må vara 63 fyllda och oförmögen att gå utan sin rullator men än kan hon njuta av sex när andan faller på. Tilda är vid samma ålder ännu oskuld, hon passar upp på Hilda och sover lydigt i sin egen lägenhet de sällsynta nätter då Hilda har manligt sällskap.

Tilda vill skaffa sig en katt och får efter mycket tjat, då hon för ovanlighetens skull pratar, Hildas tillåtelse att ta hem en kattunge. Kattungen döps till Oskar och blir Tildas ögonsten. Något Hilda inte ser med blida ögon, svartsjukan gror i henne och till slut slängs Oskar som av en händelse rakt in i sopbilens gap. Tilda blir förkrossad men även om hon misstänker vem som ligger bakom kan hon inte svika sin enda vän.

Hilda bestämmer att de ska åka på en sista minuten resa och övertalar Tilda att ta ett lån. De liftar till Stockholm, Hilda har sex med föraren och sen sitter de på ett flyg till ön Petra. Där lever de runt och lär sig ett och annat om livet utanför den lilla hålan. Som vanligt är det Tilda som får hålla reda på sin vilda väninna.

Hemma igen går Hildas demensjuka mor bort och till Hildas förvåning visar det sig att mamman i hemlighet ägnat sig åt både nätpoker och nätdejting. Hilda inspireras till att själv börja nätdejta, något som inte går särskilt bra. Då har Tilda bättre flyt, även om hon inte anstränger sig eller vet hur hon ska besvara kärleken, då taxichauffören Assar visar sig ha känslor för henne. Den trevande kärlekshistorien utgör de bästa scenerna i manuset.

Hilda insjuknar hastigt i samma sjukdom som modern och lever mer och mer i sin egen värld. Tilda insjuknar hon med i cancer efter år av passiv rökning. Tilda bestämmer att de båda väninnorna ska dö tillsammans och skriver ett sista brev till Assar innan hon först ser till att Hilda tar starka tabletter och sedan sväljer tabletterna själv.

Omdöme

Det här är som jag började med att säga en både svart och finstämd berättelse om vänskap. Kanske har författaren menat att det ska vara roligt men skrattet vill inte riktigt infinna sig, även om språket vädjar till det. Väninnornas sätt att ty sig till varandra som två vrakdelar som blivit över är kärleksfullt beskrivet, det finns flera scener som är starka och tänkvärda. Det jag kan sakna är den dramaturgiska uppbyggnaden. Varje kapitel är väldigt kort och det hinner precis börja hända något när författaren bestämmer sig för att börja skriva något nytt. Det finns inga direkta upp och nergångar i det här manuset, det blir mer som en jämntjock sorgmodig läsning med väldigt få ljusglimtar. En sådan ljusglimt är resan till Petra och det tycker jag att författaren kunde göra mer av, låta väninnorna få leva ut mer för en gångs skull, särskilt Tilda. Annars blir det som helhet mer beklämmande att läsa än direkt underhållande. Låt oss få se en utvecklingskurva hos karaktärerna som överraskar, istället för att författaren håller sig på en upptrampad stig där personerna sällan handlar out of character. Det är det oväntade som gör läsningen njutbar, lek mer med både språket och handlingen.

Berättelsen är också alldeles för kort, jag förstår inte varför de måste dö så fort efter att de kommit hem. Jag vet inte heller riktigt vad författaren vill säga med det här manuset, det ger ett lite hoppigt intryck från det ena till det andra och går aldrig riktigt på djupet, vilket det skulle kunna göra om det skrevs med mer tålamod och omsorg.

Mitt råd är att författaren behåller karaktärerna men studerar själva berättandets konst närmare, låter varje scen få mer utrymme. Ett råd kan vara att låta Hilda och Tilda lära sig mer av varandras egenskaper för att på slutet ha ”bytt plats”. Antydan finns redan till ett skifte i texten, med tanke på som jag sagt den fina kärlekshistorien med Assar, skulle bara önska att författaren tog ut detta mer."