Mot nya äventyr

"Erik Johan Eriksson. Ni döms till två månaders fängelse”
Domaren som läste upp domen i den lilla rättssalen tittade på Erik Johan Eriksson.
Men inte med någon sträng blick.
”Du kan förstås överklaga” tillade domaren.
Åklagaren log mot Erik Johan Eriksson och nickade.
Men Erik Eriksson (Johan var hans mellannamn) sa med hög röst:
”Nej, jag tar mitt straff. Jag ska inte överklaga”.
Orsaken till att Erik Eriksson blivit åtalad var ”lån” han gjort i firman där han jobbade.
Han hade ganska ofta lånat små summor men betalat tillbaka utan att någon märkt det. Varje gång han lånade gjorde han det för att hans fru, Jenny, önskade någonting. Och Erik ville verkligen ge henne allt.
Jenny önskade sig ett fint hus, en flott bil och semesterresor till exotiska länder. Ofta åkte hon själv på resorna för att riktigt för koppla av.
Erik stannade hemma och tog hand om deras son.
Vad han inte visste var att Jenny alltid hade en, eller ofta ett par, semesterflirtar på sina resor. Eriks vänner kände till att Jenny var otrogen men de sa ingenting. De såg ju att Erik var lycklig och Jenny skötte sig mellan ”äventyren”.
Erik hade varit kär i Jenny sedan de gick i samma klass i lågstadiet. Men Jenny hade inte brytt sig om honom. Hon var ju en av skolans populäraste tjejer tills de gick ut gymnasiet.
Kvällen innan examen i gymnasiet var de flesta ute för att fira. Erik tog det som vanligt lugnt och höll sig i bakgrunden.
Jenny hade med sig sin senaste pojkvän, Anders. De såg så lyckliga ut att Erik fick ont i hjärtat.
När Erik vandrade hem, först av alla, hörde han plötsligt hur någon ropade efter honom.
Han vände sig om, det var Jenny.
”Vänta Erik” ropade hon.
Erik stannade.
Jenny kom fram till honom. Hennes ljusa sommarklänning var nersmutsad, sminket hade runnit ut i hennes ansikte.
”Vad har hänt” frågade Erik.
”Anders har gjort slut. Jag försökte prata med honom men då knuffade han omkull mig och sa att han hade träffat en snyggare tjej” sa Jenny snörvlande.
Erik lade en hand på hennes axel.
Jenny slängde sig i famnen på honom och tog ett krampaktigt tag om Erik.
Sedan berättade Jenny sitt livs historia.
Erik lyssnade tålmodigt. Han var en god lyssnare. Speciellt om det var Jenny som berättade, då kunde han lyssna hur länge som helst.
Klockan var närmare fyra på morgonen när Erik lämnade av Jenny framför huset där hon bodde.
Sedan dess hade de varit ett par. Jenny hade hittat en trygghet som hon sökt utan att egentligen vetat det. Hon var inte direkt kär i Erik men hon kände sig alltid lugn och harmonisk i hans närhet.
Erik var upp över öronen förälskad. Redan då visste han att han skulle göra allt för att hon skulle vara lycklig.
Och det gjorde han sitt bästa för att uppfylla. Fast det kostade blod, svett och en massa pengar.
De flyttade ihop, köpte hus och fick en son.
Erik var så förblindad av sin kärlek till Jenny att han aldrig märkte att hon inte ville jobba, han fick även göra det mesta hemma. ”Hon är ju mamma till vårt barn” tänkte han bara när han fick dammsuga, laga mat eller försöka skaffa pengar till en ny klänning.
Ofta ordnade han alltså pengarna genom att ”låna” från kassan i det lilla företag där han var ekonomiansvarig. Han lade ju alltid tillbaka pengarna.
Så skulle det ha blivit den här gången också. Även om han lånat lite extra till en dyr semesterresa.
Men då kom en revisor för att kontrollera företagets affärer. Han märkte snabbt att det fattades pengar.
Erik erkände direkt.
Revisorn övertalade firmans chef att polisanmäla.
Så kom det sig att Erik Eriksson hamnade i rättssalen. Eriks chef försökte ta tillbaka anmälan men det gick inte.
”Du är välkommen att jobba i firman igen” sa chefen till Erik när domen blev klar.
”Tack” sa Erik.
Men han var inte säker på att det skulle bli så.
Erik fick snabbt sitta av sitt straff. Under tiden i fängelset, som kortades av till bara fem veckor, fick han bara ett besök av Jenny.
Hon hade en flott päls och kom i sällskap av en äldre herre.
”Det här är George. Vi har känt varandra ett tag” sa Jenny till Erik.
”Hur länge” frågade Erik.
”Bry dig inte” sa Jenny.
Sedan förklarade hon att deras hus var sålt, liksom bilen. Erik, som hade betalt allt, skulle få en mindre slant.
Hon tog också demonstrativt av sig vigselringen och stoppade den i fickan.
”Jag behåller den” sa hon. ”Men du förstår väl att jag inte vill vara gift med en bandit”
Jenny hade med sig en papplåda som hon gav till Erik.
”Här är lite skräp som du kanske vill ha kvar. Och när det gäller din son så tror jag inte att han är så intresserad av att träffa en tjuv”.
Innan Jenny gick gav hon George och lång kyss.
Sedan vände hon sig mot Erik och sa nonchalant:
”Nu hoppas jag vi inte behöver träffas mer”.
Först var Erik ledsen och chockad. Han hade ju trott att Jenny skulle vänta på honom. Att han satt i fängelse berodde ju på att han ville göra allt för henne.
På natten låg Erik vaken. Han kunde inte sova. Men han förstod att han måste acceptera att Jenny var. På sätt och vis kändes det bra. Nu hade det äntligen gått upp för honom att hon egentligen varit lat, krävande och otrogen.
Nu skulle det inte bli några problem att glömma henne. Erik skulle börja ett nytt liv.
Fast sin son tänkte han inte glömma, absolut inte.