Presentation

Mitt namn är Carolito, född år 1500 i den lilla staden Medellin i Estremadura i Spanien. Min mor var Maria de Estrada och min far var enligt min mor, hennes husbonde Martin Cortés de Monroy. Men han förnekade sitt faderskap när Maria blev gravid. Maria fick dock stanna kvar i sin tjänst som piga i hushållet och jag växte upp på gården och fick hjälpa till med att utfodra boskapen och vakthundarna. Husfru på gården var dona Catalina Pizarro Altamarino som år 1485 fött Hernán Cortés, min halvbror.

Dona Catalina ville inte veta av min mor eller mig och försökte gång på gång få iväg oss. När hon till sist lyckades blev det för min mor Maria och mig inledningen till ett spännande och äventyrligt liv som jag nu skall berätta om.

Men först några ord om min halvbror Hernán Cortés som kom att spela en framträdande roll för oss och en hel värld. Under sin uppväxttid var han mycket sjuklig, men växte upp till en aktiv, ärelysten och praktfull yngling. Han var bestämd till jurist och 14 år gammal började han sina studier i universitetet i Salamanca där han under några år bl.a. studerade stadskunskap, juridik och latin. Cortés tillägnade sig betydande kunskaper men hans aktiva sinne kom inte till sin rätt på universitetet, han kände sig hela tiden rastlös. Hans kamrater var söner till rikare män än hans far och brist på medel gjorde att han avbröt sina studier och återvände hem till gården efter några år.

Väl hemma på gården gick Cortés sysslolös och besviken på det provinsiella livet i den lilla småstaden. Efter ett tag spreds fantastiska berättelser om alla möjligheter i Nya Världen och det var något som passade och lockade honom, väl medveten om sin inneboende förmåga och äventyrslusta.

I Cadiz utrustades en flotta till den Nya världen om trettiotvå skepp, under ledning av Nicolás de Ovando, nyutnämnd guvernör i Hispaniola. Han var bekant med Cortés sedan studietiden i Salamanca. Cortés fick löfte av Ovando att få följa med och han erhöll pengar av sin far. Hans mor dona Catalina såg nu sin chans att bli av med både min mor och mig. Hon ville att vi skulle följa med som Cortés sällskap. Vi var fattiga men friska och jag hade lärt mig att vistas med gårdens hundar. Vi utrustades nu med mat och rena kläder samt fick ta med oss två hundar som skydd på resan.

Hundarna var av Mastiffras, de är stora och smidiga och väger upp till 70 kg samt har intelligenta ögon.
Beskyddarinstinkten gör att de hellre går en död till mötes än ger avkall på det som de har att försvara. De reagerar blixtsnabbt om någon av mina vänner kommer i fara och angriper utan fruktan eller känsla för smärta.

Men vi kom inte iväg som planerat. Några dagar innan eskadern skulle avsegla råkade Cortés ut för en olycka som band honom vid sängen. Maria skötte om honom och såg till att han fick vila. Efter tillfrisknandet tillbringade Cortés mycket tid i de sydspanska hamnarnas med deras speciella atmosfär. Maria oroade sig alltid när han var ute på sina strövtåg eftersom har var utsvävande i fråga om kvinnor och ofta slogs med kniv mot starka och skickliga män. Ett knivärr intill underläppen fick han som minne av dessa knivslagsmål. Men ett välansat skägg dolde med tiden detta ärr.