Arbetslös men i… | 1. Sommar, sol…
Susanne Jakobsson

1. Sommar, sol och getingstick.

Så var det då så dags att städa och flytta ur det kontor som varit mitt tillhåll de senaste sju åren.
Konstig känsla att veta nu är det slut på sötebrödsdagarna och det värsta var nog att skiljas från sina arbetskamrater som man både skrattat med och surat på.
Även om man nu som alltid säger att vi håller kontakt så vet väl alla att så blir inte fallet.
Jösses vad mycket skräp man samlar på sig under sju år, och det konstiga är ju att det mesta är sånt som man på något sätt har en relation till och som man inte kunnat släppa på grund av nostalgiska känslor.

Min sista arbetsdag var planerad så att jag i princip gick på semester direkt efter midsommar. Härligt, en hel lång sommar framför sig där man verkligen skulle få ta till vara sin ledighet.
För jag ska väl inte sticka under stolen med att sista tiden på jobbet var urtrist eftersom man från företagsledningen beslutat om en gigantisk omorganisation.
Innebar att de flesta bidade sin tid vilket i sin tur gjorde att produktiviteten inte var så hög. Och att sitta åtta timmar per dag och titta in i en vit vägg och verka strängt upptagen det är svårt vill jag lova. Som tur var jag rökare (har lagt ned dessa dumheter för tillfället) och väldigt social och det fanns alltid anledning att ta en rökpaus om det så bara var att flytta en pärm till nästa hylla eller att för hundrade gången kika i sitt postfack, det kunde ju ha dykt upp något.
För att inte verka alltför kritisk mot min f.d. arbetsgivare vill jag ändå ge dem en eloge över hur generösa de var med att ge oss stackars satar, ett avgångsvederlag på arton månaders löner, yiiipppii. Dessutom har jag valt att inte skriva ut företagets namn, men för att ni ska få en viss uppfattning om verksamheten kan jag säga att det är ett av Sveriges största tjänsteföretag och börjar på P och slutar med N.
Nåväl sista dagen, tårta, lite snyft och vi ses snart igen. För självklart ska vi träffas på en lunch eller gå ut och ta en öl eller två.
Nu skulle min första långa semester ta sin början och vilka planer jag hade lagt upp för en lång avslappnande semester. Tyvärr blev det nu inte riktigt så eftersom min man var tvungen att arbeta hela sommaren och jag passade på att renovera istället.
Då kan jag väl också passa på att nämna jag är ett renoveringsfreak vilket bl.a. visar sig på vårt stackars vardagsrum som jag målat och tapetserat om tre gånger på fyra år. Så mina första veckor tillbringade jag i trettio graders värme på en stege i vardagsrummet värme och försökte få upp lite snygga taklister.
Dessa taklister höll jag att få spunk på, försök själv hålla en list över huvudet som är tre meter lång och svajar som du samtidigt ska fästa med foglim.
Och varför i hela friden hade man satt en svart stämpel direkt på listen som knappt gick att måla över, hmmm? Min svärson löste glatt detta mysterium med ett skratt; ”Du har ju satt den bak och fram, ha, ha.”
Nåväl nu satt den där den satt och ingenting kunde lämnas ogjort. Tyvärr, retade detta mig till vansinne så jag har nu renoverat om igen och tagit ned de avskyvärda taklisterna och målat om igen. Och att ta ned den attans taklisten var betydligt värre eftersom jag varit generös med foglimmet.
Min man är lite orolig att rummet kommer att krympa kraftigt om jag fortsätter på detta viset.
Midsommar kom och gick och sommaren led mot sitt slut. Många härliga bad, grillkvällar, och självklart ett getingstick på det absolut sämsta stället man kan tänka, rumpan. Jisses, vad ont det gjorde. Vi satt vid detta tillfälle ute i vår bostadsrättspark och grillade men jag kunde inte ta någon hänsyn till detta utan slet av mig jeansen i ett huj och skrek till maken; ”SITTER GADDEN KVAR”. Förbipasserade kvällsflanörer blev något konfunderade över vårt beteende, jag med jeansen nere vid knäna och min man hukande för att kunna se bättre. Måste ha varit en skrämmande syn med tanke på min stora vita rumpa som lyste värre än en fullmåne i november som dessutom var försedd med en käck stringtrosa i rött. Konstigt nog blev det inga skriverier i vårt bostadsrättsblad om typ förargelseväckande beteende eller ofredande på allmän plats.
Går inte in så mycket mer på vad som hände under denna tid eftersom ni kan då vilseledas och tro att detta är en romantiserad sommarskildring och det är det ju inte alls tal om. Det finns så många andra som är proffs på att skriva om romantik så det lämnar jag därhän åt dem.
Nu nalkades hösten med expressfart och det var dags att ta tag i lite arbetssök.


(Klicka på ett hjärta för att sätta ditt betyg)

  Skrivblock

Skriv en kommentar
  •  

Det blir mycket roligare som medlem. Det kostar inget och går på ett kick.

  • Lägg till favoriter och bokmärken

  • Rösta och kommentera

  • Utse vinnare av förlagskontrakt

Registrera dig

Visste du att...

...Astrid Lindgren har sagt: "Jag vill inte skriva för vuxna. Jag vill skriva för en läskrets som kan skapa mirakel. Endast barn skapar mirakel när de läser."

Boktipset

  • 1 ♥
  • 2 ♥
  • 3 ♥
  • 4 ♥
  • 5 ♥

Alice

"Hur kunde det bli så här? Det frågar sig Alice när hon får diagnosen Parkinson. Hela Alice värld…"

Kapitel 1 Förlag AB  |  Kaptensgatan 6, 114 57 Stockholm  |  info@kapitel1.se